Metadata

COL: Ganander, Christfrid
INF: Mytologian sanakirja esimerkkirunoin höystettynä
LOC: Turku
PUB: J. C. Frenckell
SGN:
TEOS: Mythologia Fennica
TMP: 1789
TOP: Kirjalliset runot
TOS: Tietokirja
YOP: 1789

KAWEH

, KAWOH eller Kawet, anses ock stundom för en stark välgörandeAnde, då den anropas til hjelp mot sjukdomar:
    3  Kaweh ennen jaxon jaxoi,
    4  Kaweh ennen päästön päästi,
    5  Mixetsä minua päästä?
alluderes til föregående Runa om hans födelse.Kawet in genit. Kapehen, in pl. Kapehet eller Kapeet.Märk 1:o med Kawet förstås ofta en mägtig Förste i Månan, som hjelpte den mot Kuumets anslag. Se Kuumet.2:o Ofta menas med Kapeet Skogsdjur med släta hår, såsom haror, räfvar och hemtamde, såsom får, hästar — ja, sjelfva menniskjan. — Se mitt Finska Lexicon, sub Kawet Kapeet. — t.ex. då orm-förgiftet blåses och manas vidskepligen ifrån menniskjohullet, heter det:
    7  Weeäs wiinana wihasi,
    8  Maitona oma makusi,
    9  Luojan luonto kappaleesta,
    10  Karwasta iso-kapeen, det är menniskjan
Men at med Kapeen eller Kaween förstås menniskjan, synes ännu tydeligare af följande Runo-fragment, då sjukdom utmanas utur kroppen:
    12  Ihosta imehnolaisten,
    13  Emon tuoman ruumihista,
    14  Karwoista Kawon tekemän,
    15  Minä mies Jumalan luoma,
    16  Luoma kolmen Luonnottaren,
    17  Kantama kahen Kapeen.
    18  Ifrån menniskjornes hull,
    19  Af dem som äro födde af qvinno,
    20  Ifrån et menniskjo barns hullhår,
    21  Jag af Gud skapade menniskja,
    22  Af de 3 natursens krafter värkad,
    23  Buren af 2:ne menniskjor (af et par ägta folk).
Och mot ormstyngets värkan:
    25  Kuin purit Kapeen karwan,
    26  Kuin purit ihon imeisen
Dessa verser förklara hvarandra, och synes tydel. af repetition, at Kapeen karwa är det samma, som iho imeisen, menniskjans hull.Karwa Emo Emo-Kawet-Kapeen, kallas menniskjan, för dess hullhår, ofta i Runor.3:o Kapeet beskyllas orätt, så af Biskop Agricola, som Dr. Juslenius och flere deras anhängare, hafva upfrått månan; utan tvärt om hjelpte och frälste de månan från Kuumet; ty Runan säger: Kawet päästi päiwän paistamaan, Päästi kuun kuumottamahan.4:o Dessutom deriveras Kapeet, som är pluralis, orätt af kapeendua, coarctari; ty kapeet har i singulari kawet, gen. kapehen eller kapeen och brukas här i Österbotn, på min ort i dagligt tal, om får, haror, ja, om hästar, som äro släthullige, äfven om menniskjor altså et apellativum och ej proprium — Se Rändämäki, kapeetten hauta.I Runorne Suru Runo-suomalaiset, eller Klago-Runorne öfver det usla, tilståndet i landet efter Storkyro Slaget 1714, nämnes kapeet, efter vårt dagliga sätt at tala, för får och lamb: om fienden heter det: Tuimuuwella tultuansa, söi siat sikiiöinensä, karihtat kapeinensa, lamben med sina tackhår.5:o De som påstå at kapeet äta månan, derivera ordet af Grækiska ordet kabaistos, infatiabilis, inexplebilis.6:o Kapeet anses ock för fiskare och at de hade sitt fiskevatn. I Runor heter det, Kapeet kalalle läxi — item Kapeen kala wesi.

The similar poems were computed automatically using an optimized weighted alignment algorithm (Janicki, 2022) on sequences of verses.

Similar poems